Vi träffades i vår basgrupp i veckan hos Anuschkas på Bergets förskola. Det är alltid lika roligt att träffas i gruppen och diskussionerna stod snart högt i tak. Vi tittade runt på förskolan och efter vi smakat på gott fika och tittat på bilderna ifrån studiebesöket på Solgläntans förskola bestämde vi att försöka ha ett sokratiskt samtal utifrån studiebesöket och dess pedagogiska miljö.
Vår frågeställning var: Hur upplever vi den pedagogiska miljön på Solgläntan?
Målet vi satte upp var: Att samtalet skall flyta på.
Vi pratade om 1. den synliga miljön - den arkitektoriska och
2. den osynliga miljön - värdegrunden, förhållningssättet och lyssnandet.
Åsikter som kom upp var att man sett självständighet - man kan se vad man kan göra på de olika stationerna. Att förskolan var för stor - det var många avdelningar. Det blev många intryck ifrån studiebesöket, kanske för många för att ta in.
Hos de små barnen, 1-åringarna fanns det undersökande material. Ganska lite material, men sen mera och mera för de äldre barnen.
Det var synd att bilderna på väggarna hängde så högt upp. Man upplevde att man kunde se samspel av lärandet mellan barnen.
Lyssnandet - man bekräftar barnen i det de gör . Att pedagogerna sitter ner och låter barnen komma till dem istället för att springa runt.
Att pedagogerna tar ett steg tillbaka och inte lägger sig i, utan istället observerar.
Synd att man inte fick se utemiljön. Vi tycker att den är lika viktig som innemiljön.
Vi pratade om att vi saknar Reggio Emilia filosofins syn på utemiljön på utbildningen.
Innemiljön på Solgläntan är tydlig och strukturerad. Många saker, men lite av varje.
När vi nu träffats på Bergets förskola ser vi en skillnad mellan avdelningarna. På en avdelning kändes miljön mindre inspirerande. Kan bero på vilken barnsyn och kompetens personalen har, som ofta visar sig hur man ser på barnen, vilket påverkar hur man ser på miljön.
Utvärdering av det sokratiska samtalet: Det kom fram många olika åsikter utan att något kändes fel.
Vi tycker att samtalet flöt på, och vi kompletterade varandra utan att avbryta.
Mitt personliga mål var att ta in så många intryck som möjligt från studiebesöket. Det tycker jag att jag fått. Jag tycker att det blev bra struktur på samtalet , alla var delaktiga och vi påminde varandra.
Tack Anuschka för en trevlig kväll och jättegoda blåbärsmuffins.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar